Astma är en sjukdom i luftvägarna som gör att det blir tungt att andas. Du kan också få hosta, med eller utan segt slem, och det kan pipa när du andas. Besvären kommer i perioder, ibland kan du känna dig helt frisk och ibland kan du ha stora besvär. Behandlingen består av bland annat luftrörsvidgande läkemedel som du andas in. Du kan behöva både läkemedel som du tar när du har besvär och läkemedel som du tar regelbundet.

Astma kan delas in i två olika typer, allergisk och icke-allergisk astma. Hos barn är allergisk astma vanligast, medan icke-allergisk astma blir vanligare ju äldre man blir. Barn kan också få en form av astma när de är förkylda, så kallad förkylningsastma eller infektionsastma.

Symtom vid astma

Oftast får man astma som barn, men du kan få astma oavsett ålder. Om du har astma är det vanligt att du

får attacker av andnöd, det vill säga att det är tungt att andas
andas med ett pipande och väsande ljud
har långvarig hosta varje gång du är förkyld
har långvarig hosta, ofta på natten, som du inte kan hitta någon förklaring till
får andnöd och hostar när du anstränger dig fysiskt, till exempel när du motionerar.
Vid astma är luftrören känsliga för retningar. Kall luft, starka dofter och rök är exempel på retningar som kan ge astmabesvär. Även psykiska faktorer som till exempel stress kan utlösa astmaanfall. Har du en allergi kan du få besvär om du kommer i kontakt med det du är allergisk mot, till exempel pollen, pälsdjur eller kvalster.

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har astma. Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om du vet att du har astma och plötsligt får svårt att andas och dina läkemedel inte hjälper.

Ring 112 om du får mycket svårt att andas trots att du tagit luftrörsvidgande läkemedel.

Viktigt att förstå
För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk, till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Undersökningar och utredningar

När du kommer till en läkare får du först berätta om dina besvär. Du får berätta när de kommer och om det är något särskilt som gör att du får besvären. Därefter gör läkaren en kroppsundersökning och undersöker hur dina lungor fungerar. Det finns flera olika metoder för att undersöka lungornas funktion. De vanligaste är spirometri och att använda en PEF-mätare. Båda undersöker lungfunktionen, men på olika sätt.

Spirometri
Med spirometri kan man mäta hur mycket luft du kan blåsa ut, och hur snabbt det går. Är luftrören trånga är det svårt att blåsa ut luften fort.

Vanligtvis får du göra undersökningen på vårdcentralen. Du får då blåsa på olika sätt i ett munstycke som är kopplat till en apparat, en så kallad spirometer. Munstycket kan också vara kopplat direkt till en dator med ett spirometriprogram. Du får upprepa varje inblåsning minst tre gånger för att resultatet ska bli så rättvisande som möjligt. Undersökning med spirometri ger ett säkrare resultat och mer information, jämfört med PEF.

En spirometri görs för att se

om det är astma du har, och inte andra luftvägsbesvär eller lungsjukdomen KOL
hur dina läkemedel påverkar lungfunktionen
hur rökning påverkar lungfunktionen, om du röker
om, och i så fall hur, din lungfunktion påverkas av exempelvis ditt yrke.

PEF-mätning
PEF är en förkortning för Peak Expiratory Flow, vilket betyder maximalt luftflöde under utandning.

För att ta reda på ditt så kallade PEF-värde får du blåsa så hårt du kan i ett rör. Röret leder till en mätare som registrerar luftflödet. Vid astma blir luftrören trånga och luftflödet blir mindre, och därmed blir PEF-värdet lägre.

Du mäter oftast PEF-värden under två veckor. Du får då låna hem en PEF-mätare. Oftast får du mäta din lungfunktion morgon och kväll, och om du har fått luftrörsvidgande läkemedel mäter du före och efter att du har tagit läkemedlen. Genom att skriva dina PEF-värden i ett diagram under två veckors tid kan läkaren sedan se hur dina värden varit. Har du värden som varierar mycket talar det för att du har astma.

PEF-mätning räcker oftast inte för att ställa diagnosen astma, utan används tillsammans med andra undersökningsmetoder för att bekräfta diagnosen.

Du kan också ha nytta av en PEF-mätare för att se hur behandlingen fungerar och för att se om du behöver ändra dosen av något läkemedel. Tänk på att dina värden är individuella och inte går att jämföra med någon annans.

Andra undersökningar
Reversibilitetstest

Vid ett reversibilitetstest kan läkaren se om dina luftrör vidgas av läkemedel. Ett reversibilitetstest görs oftast på vårdcentralen och går till på följande sätt:

Först mäts din lungfunktion med spirometri.
Sen får du andas in ett luftrörsvidgande läkemedel.
Efter cirka 15 minuter mäts din lungfunktion igen.
Blir du mycket bättre efter att du har tagit läkemedlet tyder det på att du har astma.

Steroidtest

Beroende på vad de andra testen visat kan du få göra ett så kallat steroidtest. Vid ett sådant test får du antingen kortison som du andas in varje dag i tre till sex månader, eller kortisontabletter i två till tre veckor. Leder behandlingen till bättre lungfunktion tyder det på att du har astma. Lungfunktionen mäts med spirometri.

Ansträngningstest

Ett ansträngningstest får du göra framför allt om du får besvär när du anstränger dig, och de andra undersökningarna ser bra ut. Men även om du har astma behöver testet inte visa det. Ansträngningstestet är bra för ungdomar och unga vuxna. Ett ansträngningstest går till på följande sätt:

Först mäts din lungfunktion med spirometri.
Därefter får du anstränga dig intensivt under minst sex minuter, till exempel genom att springa på ett löpband eller cykla på en testcykel.
Efteråt mäts din lungfunktion med spirometri igen under femton till tjugo minuter.
Test av luftrörens känslighet

Det finns metoder som mäter hur känsliga slemhinnorna i luftrören är. Du får då andas in ett ämne som irriterar luftrören och gör att de dras samman. Därefter mäts din lungfunktion och hur den förändras när du andas in ännu mer av det irriterande ämnet. Alla reagerar på dessa ämnen, men om du har astma reagerar du oftast snabbare och kraftigare. Undersökningen kan vara ett komplement till andra undersökningar och görs bara på sjukhus.

NO-mätning

Du har mer av ämnet kväveoxid, NO, i luften du andas ut om du har en inflammation i luftrören, som till exempel vid astma. Mängden NO i utandningsluften kan mätas i en apparat. Tillsammans med andra undersökningar kan NO-mätningen stödja läkaren att ställa diagnosen astma. Det kan också vara ett sätt att följa upp behandlingen och bedöma hur mycket läkemedel du behöver ta.

Allergitest

Du kan få göra ett allergitest om läkaren misstänker att du även har en allergi, till exempel mot pollen, kvalster eller pälsdjur, och att allergin ökar dina astmabesvär. De vanligaste undersökningarna är ett så kallat pricktest eller ett blodprov. Båda undersökningsmetoderna är lika bra.

Efter undersökningarna
När du har gjort undersökningarna ska du få reda på vem du ska kontakta, och när, för att ta del av svaren. Du ska också få reda på var du ska vända dig om du blir sämre.

Behandling vid astma

Målsättningen med astmabehandlingen är bland annat att du

inte ska ha några astmasymtom
inte ska hindras av astman i ditt dagliga liv
inte behöva ta extra luftrörsvidgande läkemedel
inte har några besvärande biverkningar av dina läkemedel
ska ha normal lungfunktion.
Läkemedel vid astma
Vid astma används läkemedel ur flera läkemedelsgrupper. De verkar på olika sätt och läkemedlen kombineras ofta för att effekten ska bli så bra som möjligt. Vilka läkemedel du använder beror på hur stora besvär du har av din astma. Vanligast är att du får kombinera kortison och luftrörsvidgande läkemedel, både snabbverkande och långverkande.

Du andas in de flesta läkemedlen genom munnen, så kallad inhalering. Du andas in dem med hjälp av inhalatorer.

Lär dig mer
En viktig del i behandlingen är att lära sig mer om sjukdomen och hur dina olika läkemedel verkar. Du kan lättare ta kontroll över astman när du lär dig om hur den fungerar. Det är bra om du vet

vad du reagerar på, till exempel om du blir sämre av särskilda ämnen eller miljöer
hur dina läkemedel fungerar och när de ska användas
hur din kropp reagerar på läkemedlen.
På många vårdcentraler finns så kallade astmamottagningar med astmasjuksköterskor. Det är särskilt utbildade sjuksköterskor som kan lära dig rätt inhalationsteknik, förklara sjukdomen och hur dina läkemedel fungerar. Du får oftast träffa en astmasjuksköterska både när du får din diagnos och vid återbesök.

På många vårdcentraler hålls särskilda astmaskolor. Där får du bland annat lära dig hur lungorna fungerar, hur läkemedlen fungerar, hur du inhalerar och hur det är att leva med astma. Astmaskolan kan vara individuell eller i grupp.

Behandlingsplan
En skriftlig behandlingsplan är bra för att kunna ta kontroll över astman. Där står hur du ska ändra din medicinering när det behövs. Det kan till exempel vara om du

får fler och svårare astmaattacker
blir förkyld eller får en luftvägsinfektion
får sämre PEF-värden, det vill säga att det är svårare att blåsa ut luft
ska träna eller på annat sätt anstränga dig fysisk
reagerar på pollen när det är pollensäsong
har en period då du inte har några symtom alls.
Det bästa är om du skriver din behandlingsplan tillsammans med din läkare. Då lär du dig också vilka mediciner du ska ta i olika situationer.

Mät själv med PEF-mätare
Skaffa dig gärna en egen PEF-mätare, för att själv kunna mäta din lungfunktion regelbundet. Din läkare eller astmasjuksköterska kan skriva ut en PEF-mätare på hjälpmedelskort. Då kan du hämta ut den gratis på ett apotek. Vissa vårdcentraler lånar också ut PEF-mätare.

Med mätaren kan du se om din lungfunktion ändras, så att du i sådana fall kan öka eller minska doserna av dina astmaläkemedel. Har du till exempel fått sämre PEF-värden en längre tid kanske du behöver kontakta din läkare för att se över dina läkemedel.

Får du till exempel en luftvägsinfektion är det viktigt att kontrollera lungfunktionen ofta. Du kan behöva ändra din medicinering så att lungfunktionen inte blir alltför dålig.

Hyposensibilisering
Du kan ibland få en hyposensibilsering om du har svåra besvär med till exempel pollenallergi eller pälsallergi. Hyposensibilsering kallas också för allergivaccination eller allergenspecifik immunterapi. När behandlingen är färdig brukar astmasymtomen minska, och därmed också läkemedelsbehovet.

Alternativ behandling
Alternativ behandling som till exempel akupunktur, homeopati och örtmediciner har inte någon bevisad effekt vid astma.

Återbesök
Astmans svårighetsgrad varierar ofta med tiden. Därför är det bra om du går på regelbundna återbesök, för att kunna avgöra om dina läkemedel eller doseringen behöver ändras. Då kan du också diskutera med läkaren eller astmasjuksköterskan om det är något du undrar över. Exempel på frågor som du kan tänka igenom innan ett återbesök är om du

får fler astmasymtom när du är förkyld
den senaste månaden har haft besvär under natten med hosta, pip i bröstet eller andnöd
får besvär av astma när du skyndar dig eller stressar
får besvär med hosta eller andnöd när du motionerar
behövt ta extra luftrörsvidgande läkemedel på grund av astmasymtom den senaste månaden
glömmer att ta dina läkemedel som förebygger astman
måste avstå från att göra något som du vill göra på grund av astman.
Vad kan jag göra själv?

Rök inte och undvik rökiga miljöer
Du ska inte röka om du har astma. Rökning ger lungskador som på sikt försämrar lungornas funktion. Det är också svårare att kontrollera astman och astmaläkemedlen fungerar sämre om du röker. Tala med din läkare om du röker och vill sluta, det finns hjälp att få.

Försök även att undvika rökiga miljöer. Du andas in röken även om du inte röker själv, så kallad passiv rökning. Den passiva rökningen ger dig ökade besvär och skadar dina lungor.

Undvik det du är allergisk mot
Du bör undvika det eller de ämnen du är allergisk mot om du har en allergi. Reagerar du till exempel mot pollen kan ett tips vara att vädra på kvällen och natten, eftersom pollenhalten är lägre då än på dagen.

Undvik eventuellt vissa yrken
På en del arbetsplatser kan det finnas kemikalier, starka dofter, mjöl eller rök som kan försämra din astma. Därför kan eventuellt vissa yrken vara mindre bra om du har astma, till exempel

bagare
brandman
målare
plasttillverkare
svetsare
billackerare
veterinär, jordbrukare och djurskötare om du är allergisk mot pälsdjur
verkstadsarbeten där kemikalier används
frisör.
Ta läkemedel innan du tränar
Träning är bra för alla. Du kan träna även om du har astma, men du kan få astmabesvär under tiden du tränar. För att minska eller undvika astmabesvär kan du ta luftrörsvidgande läkemedel strax innan du ska träna.

Du behöver inte ansöka om dispens för att få använda de flesta astmaläkemedel om du idrottar på tävlingsnivå. Tidigare var ett flertal astmaläkemedel dopingklassade, till exempel inhalationskortison, men det är de inte längre. Ett undantag är terbutalin, som finns i Bricanyl. Idrottare på hög nationell nivå måste fortfarande ansöka om dispens om de använder terbutalin. För övriga idrottsutövare på låg nivå finns en retroaktiv dispens.

Man kan läsa mer om de regler som gäller på Riksidrottsförbundets hemsida.

Undvik vissa läkemedel
Vissa personer med astma kan få svåra astmasymtom av

värkmediciner som innehåller acetylsalicylsyra, till exempel Treo, Magnecyl och Bamyl
antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID, till exempel Ipren, Diklofenak och Naproxen.
Det är bättre att ta läkemedel som innehåller paracetamol om du har feber eller värk. Fråga din läkare, astmasjuksköterska eller personalen på ett apotek om du är osäker på vilka läkemedel du kan ta.

Vad händer i kroppen?

Lungor och lungblåsor
I lungblåsorna tas syret upp av blodet.
Mer information
Luftrör i genomskärning vid astma
Vid astma blir luftrören trängre.
Mer information
Astma beror på en kronisk inflammation i luftrörens slemhinna som svullnar och gör att det blir svårt för luften att komma till och från lungorna. Slemhinnan i luftrören blir också extra känslig av inflammationen, och reagerar lättare på vissa ämnen som exempelvis pollen och pälsdjur. Du kan då få ett astmaanfall. Det kan du också få av att andas in kall luft och av fysisk aktivitet. Även psykiska faktorer som till exempel stress kan utlösa astmaanfall.

Vid ett astmaanfall händer flera saker samtidigt i luftrören. Slemhinnan i luftrören svullnar, muskulaturen runt luftrören dras ihop och det bildas segt slem som kan täppa igen de små luftrören som leder ut i lungorna. Det blir då tungt att andas. Många får också en irriterande hosta.

Infektionsastma beror på att barnets lungor inte är fullt utvecklade, och inte en inflammation som vid allergisk och icke-allergisk astma.

Besvären varierar
Det är vanligt att förkylningar och andra luftvägsinfektioner leder till att astman förvärras. Du kan också bli sämre när du anstränger dig, till exempel när du tränar, framför allt om astman inte är tillräckligt behandlad.

Hur kraftig astman är och hur den påverkar vardagen skiljer sig från person till person. Vissa får bara besvär vid enstaka tillfällen medan andra har ständiga besvär trots att de är noggranna med sin behandling. En del får astmabesvär när de kommer i kontakt med vissa ämnen, som andra med astma inte reagerar på.

Allergisk astma
Vid allergisk astma får du andningsbesvär om du kommer i kontakt med ämnen du är överkänslig mot, så kallade allergener. Vid astma är det oftast pollen, pälsdjur eller kvalster som ger besvär.

I blodet finns speciella ämnen, antikroppar, som känner igen det du inte tål. Antikropparna reagerar och sätter igång en allergisk reaktion, i detta fall astma, om du andas in det du är allergisk mot, exempelvis pollen. Det finns en snabb typ av allergisk reaktion som kommer inom 20 minuter och en långsammare som kommer först fem till sex timmar efter att du har varit i kontakt med det allergiframkallande ämnet. Det är därför du kan få besvär först flera timmar efter att du har varit i kontakt med något du är allergisk mot.

Icke-allergisk astma
Det finns andra faktorer som kan utlösa eller försämra astman:

luftvägsinfektioner, oftast på grund av virus
kall luft
tobaksrök
irriterande ämnen som parfymer, svetsrök och avgaser
ansträngning
vissa läkemedel som hjärt- och blodtrycksläkemedel från gruppen betablockerare
värktabletter som innehåller acetylsalicylsyra, eller som tillhör gruppen antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, även kallade NSAID.
Astma kan ha samband med andra besvär
Det är betydligt vanligare att ha astma om du har en allergisk snuva, det vill säga snuva som beror på allergi. Snuvan är då tunn och genomskinlig. Har du allergisk snuva kan du behöva behandlas med kortison i näsan för att kunna bli helt fri från astmasymtomen.

Det finns också ett samband mellan att ha astma, polyper i näsan hos vuxna och att ha en överkänslighet för antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel och läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra. Det innebär att det är vanligare att vara överkänslig mot dessa läkemedel om man samtidigt har både astma och näspolyper.

Har du sura uppstötningar kan du få mer besvär av din astma, särskilt på nätterna. Uppstötningarna beror på att surt maginnehåll åker upp i matstrupen. Den mycket sura magsaften retar luftrören som drar ihop sig.

Har du andningsuppehåll under sömnen, så kallad sömnapné, kan du få mer astmabesvär.

Vad beror astma på?

Astma blir allt vanligare i västvärlden, både bland barn och äldre. Orsaken till ökningen är inte helt klarlagd. Ärftlighet spelar en viss roll men det finns annat som också har betydelse. Allergier, luftföroreningar, vissa ämnen inom yrkeslivet och kemikalier kan eventuellt bidra till utveckling av astma. Förr trodde man att små barn skulle undvika att träffa djur. Numera veta man att uppväxt på lantgård minskar risken för att utveckla allergi.

I Sverige har ungefär 8 till 10 av 100 personer någon form av astma.

Komplikationer vid astma

Om du får en luftvägsinfektion kan din astma bli sämre och du kan behöva ändra din medicinering. Diskutera med din läkare vad du ska göra om du får mer besvär, gärna i förväg så att du är förberedd. Skriv i din behandlingsplan vad ni kommer överens om.

Graviditet och astma

Det är extra viktigt att du är noggrann med behandlingen om du är gravid, eftersom astmaattacker kan påverka fostret. Många upplever att astman förbättras under graviditeten, men vissa kan få ökade besvär.

Du ska fortsätta med dina astmaläkemedel om du blir gravid. Tala alltid med din läkare om du är eller planerar att bli gravid.